Varifrån armborstet kommer och härstammar går inte helt säkert att bekräfta. Däremot har det fruktade och lätthanterliga vapnet påträffats hos såväl de antika grekerna som de forna kineserna. En grekisk historiker vid namn Diodorus gjorde gällande att grekerna år 399 f.Kr. besatte ett maskineri som var kapabelt att avlossa pilar. Ett och ett halvt århundrade senare skulle liknande vapen uppstå i Kina. Även i Bibeln anvisas krigsmaskiner som skulle stå på tornen och murhörnen i Jerusalem och skjuta pilar och stora stenar, vilket är ett starkt bevis för att armborstet har verkat som skjutvapen i tusentals år.
Armborstets konstruktion
Förr i världen kunde armborstet vara tillverkat i flera tunna lager av trä eller horn. Ett annat primitivt alternativ var en enda trästav. Allt eftersom blev skjutvapnet både grövre och kortare och sedermera även tillverkat i stål. En båge i stål var mycket hård och kunde därför inte spännas av en människoarm. Således försågs användaren med en laddningsmekanism som han bar på sig.
Skillnaden mellan armborstpilar och vanliga pilar låg oftast i att armborstet sköt kortare och grövre pilar. Ville det sig riktigt väl kunde ett armborst skjuta iväg en pil som var hela tio gånger kraftfullare än en ordinär pilbåge.
Armborstet i krigföring
Armborstet hade sin gyllene epok i det tidigt medeltida Europa. Billig att tillverka och enkel att använda var två huvudfaktorer som ledde till att det användes flitigt av medeltida krigare. Att det också orsakade förödande förluster hos fienden gjorde det inte mindre populärt. Skjutvapnet vållade så stora skador att den katolska kyrkan fastställde att armborstet var Satans verk. Till följd därav förbjöd konciliet i Rom armborstet år 1139.
Med tiden blev armborstets stora nackdel avslöjad – långsamheten. När hundraårskriget rasade mellan Frankrike och England använde cirka 6 000 soldater armborst under slaget vid Crécy år 1346. Fransmännen som ställde upp med armborstar fick se sig besegrade av engelska långbågar. En avgörande faktor bakom den franska förlusten låg i de båda truppernas omladdning av vapen. Medan ett armborst kunde ladda och avlossa en pil inom loppet av en minut kunde en långbåge göra samma sak sex gånger på lika kort tid. Den destruktiva långsamheten var en anledning varför armborstet inte kunde konkurrera ut pilbågen. Också den dåtida muskötens kraftfullhet och räckvidd ersatte armborstet på slagfältet.
Armborstet som modernt jaktvapen
Fastän armborstet har dött ut på slagfältet är det fortfarande användbart i jakt. Den som vill ta ett flyg från Stockholm till Kiruna och jaga i de norrländska fjällen och skogarna skall se till att anskaffa sig ett dugligt armborst. Ett bra armborst skall uppfylla flera kriterium. Det skall exempelvis inte vara för tungt. Ett utmärkt armborst idag kan väga så lätt som 2.5 kg. Ett annat drag som jägaren skall tänka på är att armborstet har en bra räckvidd. Även om bytet vanligtvis skjuts inom 20 meters räckhåll, skall en pil kunna fälla och döda bytet på 40 meters avstånd om pilen bara kommer upp i 70 m/s. Därtill bör armborstet vara försett med smidig och dämpad osäkring så att bytet inte skräms iväg.